Okristligt tidigt

blev det för Christoffer idag. Han har nu i sin lokförarutbildning praktik och började idag/inatt kl 02.30. Himmel och pannkaka vilken okristlig tid. Men så är livet som lokförare och det är lika bra att han vänjer sig.
 
Själv klev jag upp den vanliga tiden 05.30 då jag idag jobbar eftermiddag. Att jag kliver upp den tiden är för att få en liten stund med Sven innan han beger sig till jobbet. Kvalitetstid med sin man är absolut inte helt fel och något som jag njuter av. Man vet aldrig vad som kan hända och därför tar vi till vara all tid tillsammans. Han är kvällstrött så när jag kommer hem från ett eftermiddagspass är det dags för honom att gå och sova och då är mornarna guld värd.
 
Guld värd är också de som är kreativa och gör virkmönster för oss som inte har samma talang. Har ju berättat att jag är med i något som heter mysterievirkning och det är nog bland det roligaste jag gjort. Att inte veta mer än vilket garn och virknål man ska använda är fantastiskt roligt. Att se alstret växa fram och inte veta vad det i slutänden ska bli. Självklart hajar man efter några varv vartåt det bär men ändå. Sänder ett hjärtevarmt tack till er som gör detta möjligt för oss mindre talangfulla. Blir ni nyfikna så hittar ni det här och här.
 
Satt igår och kollade lite på nätet efter en virkmetod jag läst om, tapestry crochet, och jisses så mycket fint jag hittade. Alltså återigen förundras jag över dessa människor som skapar så fantastiskt fina och roliga mönster till oss som inte kan. Nu blir det till att samla på sig lite garn för framtida projekt. Ska efter denna mysterievirkning hoppa på en till och därefter kanske, kanske jag gör något annat. Man kan aldrig så noga veta för plötsligt kommer dessa underbara människor med nägot nytt mysterium som man inte kan låta bli att göra.
 
Samla på mig garn ska jag i alla fall göra för min efterlängtade långledighet, pension, som jag hoppas inte är alltför långt borta. Naturligtvis bestämmer jag ju det själv då jag i augusti blir pensionsmyndig men drar ändå lite på det med tanke på den eventuella utvecklingen på jobbet. Förhoppningsvis får jag någon form av besked till veckan, vi får se. Hur som helst är det ett stort ekonomiskt avbräck så lite planering behövs innan man kastar sig ut i pension.
 
Kasta mig ut ska jag inte göra men väl slänga i mig kaffe och därefter tillaga dagens middag så Sven har något att äta när han kommer hem och jag har något att ta med mig till jobbet. Efter det blir det några rapporter på helvetesmaskinen cross trainern. Har äntligen kommit på ett sätt som inte knäcker mina knän och det tänker jag köra med ett tag.
Vi får se till veckan hur det hittills gått då det är dags för ett besök hos Martin, beach2017. Lite oroligt är det förståss även om det känns på kläderna att det händer något med kroppen. För Sven har det ju gått så fantastiskt bra så jag lever lite på det de dagar jag inte själv tycker om mig själv. Dom dagarna är tyvärr fortfarande väldigt många men ska väl reduceras dom också lika väl som fettet så småningom gör det.
 
Nu önskar jag er en härlig dag och kom ihåg att ta hand om varandra. Kram.